Ibland glömmer vi människor bort att våra sällskapsdjur är just djur och inte små människor. De  inlämmas i människans familjeliv och miljö och förväntas finna sig väl tillrätta. Det går oftast bra, särskilt vad gäller hundar, som ju är flockdjur och lätt transformerar ägarfamiljen till ”sin” flock. Katter däremot är av naturen ensamlevare i eget revir och kan ha svårare att i långa loppet må bra i fångenskap (ibland tillsammans med andra icke närbesläktade katter), särskilt om de fötts och vuxit upp i frihet.

Hunden kan välja olika vägar för att visa sina problem för ägaren, medan katten många gånger vänder sina problem inåt och därigenom är mer svårläst för sin ägare. Hur situationen än är upplever djurägaren sig ofta ha hamnat i en återvändsgränd, när beteendeproblemen sakta men säkert förvärras.

Vanliga problem

Det gäller för djurägaren att å ena sidan ge sitt djur möjligheter att leva ut de beteenden och drifter djuret fötts med i en omfattning, som kan accepteras av ägaren. Mindre passande uppförande önskar man å andra sidan dämpa ner eller få bort helt. Den balansen kan vara nog så svår att uppnå, men med vilja till insikt och med sakkunnig hjälp utifrån kan man faktiskt lösa de flesta beteendeproblem.

Missnöjesyttringar

Hundar och katter visar oftast sin frustration genom att förorena inomhus, förstöra saker eller bli högljudda. De kan också visa störningar i sitt mat- eller vattenintag, dra sig undan eller bli aggressiva.

Det finns hjälp att få

Om Du upplever att Ditt djur har beteendeproblem, rekommenderas Du i första hand kontakta vår klinik och få en tid bokad för telefonkonsultation hos Ingrid Lindgren. Då kan Ni tillsammans bena upp problemen och komma fram till om det rör sig om ett beteendeproblem (som genom olika åtgärder oftast kan korrigeras) eller det möjligen kan ligga någon sjukdom bakom. I dagens läge har beteendeforskningen kommit långt och vi på kliniken har många handfasta förslag till förbättrande förändringar både vad gäller hund och katt. I många fall kan t.ex. feromonpreparat vara till god hjälp.

Misstänks någon bakomliggande sjukdom kopplas naturligtvis någon av våra veterinärer in för en grundlig undersökning av djuret.

Om våra möjligheter verkar vara otillräckliga förmedlas gärna kontakt med en utbildad hundpsykolog.

Aggressivitet mot människor

En hund, som visar aggressivitet mot människor, är inte lämplig att behålla utom möjligen under begränsad tid, då den tillsammans med ägaren får sakkunnig hjälp av specialist. I flesta fall är det ett lämpligare och säkrare val att låta hunden få somna in för såväl sin egen som omgivningens skull.

Enligt svensk lag är det förbjudet att ha hundar

• som har extremt stor kamplust
• som lätt blir retade och biter
• som man bara med svårighet kan förmå att avbryta ett angrepp och
• som har benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor och andra hundar
  
  En aggressiv och opålitlig katt bör alltid tas bort. Utsikterna till förändring är försvinnande små  men riskerna för svåra incidenter är stora.
  Aggressivitet, som uppstår hos ett tidigare harmoniskt djur, kan  bero på sjukdom av något slag. Med rätt hjälp kan möjligheterna vara goda för dessa djur att återvända till sitt vanliga snälla uppförande.